Välj en sida

”The World TB Day instiftades av Internationella Tuberkulosunionen på hundraårsdagen av Robert Koch’s presentation i Berlin 1884 av sina fynd kring tuberkelbakterien som orsak till tuberkulos…

Vid tiden för Robert Kochs banbrytande fynd var tuberkulos en fruktad farsot i hela Europa och Sverige var ett av de hårdast drabbade länderna. Prevalensen var cirka 50 gånger högre än vad vi ser idag och motsvarar dagens situation i vissa hårt tuberkulosdrabbade afrikanska länder.

Robert Koch Bilden kommer från Wikipedia

Under hela 1900-talet minskade tuberkulosen kraftigt i Sverige, främst beroende på allmänt ökad levnadsstandard med bättre boendeförhållanden, nutrition och hälso- och sjukvård. Under seklets andra hälft bidrog också förbättrad diagnostik, behandling och profylax till den gynnsamma utvecklingen. Under 2000-talet har vi tyvärr sett en ökning av tuberkulos och resistenta former av sjukdom i Sverige, men internationellt sett har vi fortfarande en mycket låg tuberkulosförekomst.

Ur ett globalt perspektiv är tuberkulos  fortfarande ett mycket omfattande och allvarligt folkhälsoproblem.Mycobacterium tuberculosis och hiv är idag de ledande orsakerna till död i smittsam sjukdom.”

Texten ovan kommer från artikeln Världstuberkulosdagen 24 mars på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Lyssna på det intressanta radioprogrammet från P 1 Kropp och själ: Kampen mot tuberkulos – varför lyckas vi inte utrota tuberkulos ? från 26/2 2013. Programmet är 51 minuter långt. 91-åriga sjuksköterskan Eva Boman minns råden hon gav till familjer på 40-talet;  ”allt som går att bränna ska brännas och allt som går att koka ska kokas!”.

På Västerviks Hospital /S:ta Gertruds Sjukhus var tuberkulos vanligt både bland patienter och personal, och det var en vanlig dödsorsak bland patienterna. Mellan år 1929 och 1963 dog över 300 patienter på sjukhuset av tuberkulos. Mellan 25-35% av dödsfallen vid sjukhuset orsakades av TBC (Källa sjukhusets årsberättelser). Vi har ingen statistik för åren 1912-1928 men problemet var säkert ännu större då, eftersom det 1916 inrättades en speciell tuberkulosavdelning. Man kan läsa i fackföreningstidningen Humanitet att många unga sköterskor och skötare blev smittade i arbetet och dog. Först 1964 upphörde dödsfallen orsakade av TBC.

En sköterska som började 1929 på Västerviks Hospital blev skickad att hjälpa till på en avdelning där sjuka med öppen tbc vårdades helt utan att personalen hade några skyddskläder. Handskar och munskydd var okända begrepp. En vänlig och omsorgsfull äldre sköterska lever dock fortfarande i hennes tacksamma minne för uppmaningen : Snälla fröken, ta inte i detta ! då de bytte variga bandage från en patient med svår hudtuberkulos. Dessa bandage lades sedan i en lösning med bakteriedödande medel innan de skickades till tvätten.

Tuberkulosavdelningar för psykiskt sjuka fanns ända fram på 40-talet på S:ta Gertruds Sjukhus. Senare fick de sjuka vård på en specialavdelning på St:Lars mentalsjukhus i Lund.