”År 1944 gjordes, av den dåtida kunnigaste staben av hjärnkirurger och psykiatrer i Stockholm, de första lobotomierna i Sverige. Medierna var snabba med att presentera nyheten. Nyheten om »två märkliga operationer« på sinnessjuka från Beckomberga sinnessjukhus nådde den lilla dagstidningen Gotlänningen den 2 september 1944. Operatör var hjärnkirurgen Gösta Norlén, och som initiativtagare uppgav tidningen docent Snorre Wohlfahrt, psykiater på Beckomberga. TT-notisen, 27 rader i en spalt, gav läsarna en fingervisning om att det fanns hopp om att framgångsrikt kunna behandla svårt sinnessjuka med den nya metoden: »Ehuru man än så länge inte kan säga något om resultatet i de svenska fallen ge utländska erfarenheter vid handen att metoden kan anses mycket lovande.«
1945 offentliggjordes i Svenska Läkartidningen att resultaten av Norléns och Wohlfahrts 15 första lobotomifall redan före årsskiftet hade föredragits i sektionen för psykiatri och neurologi i Svenska Läkaresällskapet. Lobotomins terapeutiska värde presenterades i slutkommentaren med ett positivt slutomdöme men med reservationen att resultaten »ska betraktas som preliminära«.”
Citatet ovan är början på den intressanta artikeln ”Ett nedslag i psykiatrins historia där ironin var vapen. Hyfs och stil i sättet att skriva om lobotomi av Kenneth Ögren, med lic, doktorand, institutionen för klinisk vetenskap, sektionen för psykiatri och institutionen för kultur och medier, Umeå universitet i Läkartidningen 15/2 2006. Läs hela artikeln där genom att klicka på länken.
