För snart 60 år sen trodde man att lobotomier var en bra behandlingsmetod !
”Genom den utrustning som Furunäsets sjukhus medicinska centrum erhållit i samband med den pågående om- och tillbyggnaden kan inom kort hjärningrepp av sjuka, s. k. lobotomioperationer, utföras. De första operationerna av detta slag vid sjukhuset skall utföras i slutet av månaden av lasarettsläkare Per Linton, Luleå. Denne har tidigare på lasarettet i Luleå utfört et betydande antal av lobotomioperationer av vid Furunäsets sjukhus vårdade patienter och tidigare har ingrepp av detta slag förekommit även vid lasarettet i Piteå.
Lobotomeringen är inget stort ingrepp. Det är en hjärnoperation som användes vid psykiska sjukdomstillstånd. Genom ett snitt genom främre delen av hjärnan avskärs nervbanan från hjärnans främsta del, pann- eller frontalloben, till de centrala partierna.- Vi hoppas kunna bota eller i varje fall förbättra tillståndet hos många patienter. Erfarenheterna hittills har visat att många sjuka efter lobotomioperation kommit i ett sådant sinnestillstånd att deras liv vid sjukhuset blivit drägligare, säger sjukhuschefen Nils Sahlström vid samtal med Piteå-Tidningen.
– Patienterna blir fogligare och lugnare och mera sociala och det är givetvis värdefullt även ur sjukhusläkarnas och vårdpersonalens synpunkt. Många lobotomerade har t. ex. kunnat flyttas ut till vårdhemmet i Öjebyn.- Då operationerna utförs utom sjukhuset måste vi ha en hel liten koloni av personal för vården av patienterna, vilket både är dyrbart och gör att personalen vid hemmasjukhuset inte vill räcka till ordentligt. Dessa nackdelar slipper vi i fortsättningen, säger dr Sahlström. ”
Operationsmetoden gick ut på att skära av nervbanor från pannloben till djupare liggande regioner i hjärnan som är centrum för känslolivet. Efter många års lobotomerande växte kritiken och många obduktioner visade att flera patienter avlidit av omfattande hjärnskador. Inte förrän en läkare i Sydsverige slog larm 1951 att sex av 21 lobotomerade patienter i en behandlingsserie hade avlidit skapades debatt i medierna. Vissa sjukhus upphörde då med behandlingen medan andra fortsatte till 1955, däribland S:ta Gertruds sjukhus.
Artikeln i Piteå-Tidningen 12 januari 1954.