”I de journaler som fördes på Hospitalen, eller sinnessjukhusen som de kallades under en period, finns oftast mycket utförliga beskrivningar om patienten. Göran Stenmark på SVAR, svensk arkivinformation, i Ramsele tar fram ett sånt exempel. Det rör den 43 år gamla Carin från Viksjö i Ångermanland. Hon togs in 1852 och beskrivs noggrant i journalen.

”Patienten har åtskillige gånger varit rubbad till sina Sinnen. Hon har haft tvenne oäkta barn. (…) Man känner att hennes broder lidit af svärmeri. En af anledningarna till hennes grubbel har varit att hon blifvit öfvergifen av sin lägersman. (…) På sista tiden hafva anfallen återkommit 2ne gånger årligen och varit från 1 till 3 månader, hvarefter lugn och arbetslust inträdt. När anfallen slutat är hon lugn och glad till sinnes och hyser t om förhoppningar om äktenskap, hvilket hon dock under sina ljusaste studer dock inser är fåfänglighet.”

– De här journalena är ofta tragiska, men säger mycket om vår historia, säger Göran Stenmark. Man förstår att de funderar om hennes sjukdom har att göra med olycklig kärlek och att hon blivit övergiven av lägersmannen, dvs fadern till barnen.

Arkiv från de gamla vårdinrättningarna är intressanta, framförallt inom sociologin, psykologin, psykoterapin men också i lokalhistorien finns det ett stort intresse för den här typen av medicinhistoriskt material.”

Texten kommer från artikeln ”Dragsjuka, moderpassion och osotfrån 26/11 2007 Radio P1 programmet Släktband. Du kan också lyssna på radioprogrammet (29 min)