”Friedrich Hölderlin studerade 1788-1793 teologi och filosofi i Tübingen och Jena, tillsammans med bland andra Hegel och Schelling. Han fick 1795 anställning som informator hos bankiren Jakob Gontard i Frankfurt am Main. Där blev han förälskad i Jakobs hustru Susette (som av honom besjöngs under namnet ”Diotima”). När Gontard upptäckt vad som pågick blev situationen ohållbar, och 1798 lämnade Hölderlin Frankfurt. Under de följande åren uppehöll han sig på olika ställen och antog 1801 en huslärarplats i Bordeaux, men återvände därifrån försommaren 1802.
Han anlände till fots till hembygden och var psykiskt sjuk. Suzette Gontard avled vid samma tid; detta tycks Hölderlin dock inte ha vetat om före hemkomsten. Greven av Hömburg och Hölderlins vän Isak von Sinclair beskyddade honom, och 1804 hade han nått en viss återhämtning, så att han kunde uppta en hedersanställning som bibliotekarie i Homburg. Han tycks dock ha visat återkommande tillstånd av neuros och tankeflykt, samtidigt som han under denna tid intensivt skrev på sina dikter och översättningar, vilka ofta förblev oavslutade. Det är tydligt att han ibland endast med möda var kontaktbar. 1806 drabbades han åter av akut psykisk ohälsa och kom från 1807 att tas om hand av en familj i trakten, hos vilka han bodde som inhysing till sin död 1843.
Friedrich Hölderlin ligger begravd på Stadtfriedhof i Tübingen.” Text och bild från Wikipedia.
