Lobotomi innebär att med kirurgi på hjärnan försöka bota eller mildra psykiska sjukdomar såsom schizofreni, svår ångest och oro men också fobier och tvångstankar. Operationsmetoden gick ut på att skära av nervbanor från pannloben till djupare liggande regioner i hjärnan som är centrum för känslolivet.
Metoden utvecklades av den portugisiske läkaren Egas Moniz (bild från Wikipedia tv) som fick Nobelpriset 1949. ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1949 was divided equally between Walter Rudolf Hess ”for his discovery of the functional organization of the interbrain as a coordinator of the activities of the internal organs” and Antonio Caetano de Abreu Freire Egas Moniz ”for his discovery of the therapeutic value of leucotomy in certain psychoses”. Källa Nobelprize.org. Det visar hur optimistiskt man såg på metoden vid den tiden. Läs mer om Egas Moniz. Läs mera om lobotomi (engelska)
Över 9000 personer lobotomerades i Skandinavien under 1940- och 1950-talet. Därav 4500 svenskar. Dödligheten var stor. En person som avled av skadorna av lobotomi var den kända konstnärinnan Sigrid Hjertén som opererades 1948 på Beckomberga sjukhus. En annan känd person som lobotomerades var Rosemarie Kennedy, som levde 1918 – 2005 och var syster John F. Kennedy.
Varken de drabbade eller deras anhöriga har fått någon ersättning från staten för de lidanden ingreppen orsakade. Detta kan jämföras med den norska staten som beviljat 500 lobotomerade patienter ersättning – inte några stora summor utan mer för att markera sitt ansvarstagande.
