”
Trädgården på Sundby var enorm. 1972 fanns det 89 500 m2 klippta gräsytor och 12 000 m2 naturpark som slogs med lie. På 378 000 m2 röjde man buskar och räfsade löv. Det fanns 83 fruktträd som skulle beskäras. Växthuset var på 515 m2. Dessutom fanns 656 m2 drivbänk och friland på 2000 m2. Tidigare hade odlingsytorna varit mycket större. Bilden tv har ej samband med artikeln, privat.
Allt det odlade bokfördes noggrant, i synnerhet under andra världskriget då kristidsnämnden krävde in uppgifter. Maten skulle räcka till alla i Sverige och fördelas rättvist. 1943 odlades bl.a. hallon på 17 ar och 9 m2, det fanns 90 krusbärsbuskar och 569 vinbärsbuskar. Det odlades vitkål, rödkål, morötter, rödbetor, palsternackor, lök, spenat, ärter, bruna bönor mm. 1944 levererades 7 323 kg vitkål, 5 890 kg rabarber och 380 kg jordärtskockor till köket. Det året levererades också blommor och äpplen till baltiska flyktingar som bodde i förläggning på Sundby. 1951 gick 2 521 kg fallfrukt och 8 429 kg plockade äpplen till köket. 3 105 kg äpplen gick direkt till patienterna. Delar av fruktträdgården höggs ned efter andra världskriget då flyktingförläggningen byggdes på Sundby.
Under andra världskriget var Sverige rätt isolerat och det gick inte att importera alla varor till landet. För att få vissa medicinska ämnen måste man odla växter. På 1940-talet odlade man därför spikklubba på Sundby. Det är en växt som tillhör samma familj som potatisen och änglatrumpeten. Den är giftig men ur den kan man utvinna ämnen som används som medicin. Bladen samlas in på morgonen under blomningstiden och torkas. Ur dem utvinns skopolamin och atropin. Skopolamin används som lugnade medel. Atropin kan motverka långsam hjärtrytm eller hjärtstillestånd. Spikklubbebladen levererades från Sundby till Kronans drogfabrik i Stockholm. Kan man anta att en del av skopolaminet kom tillbaka till Sundby för att ges till oroliga patienter?
Sjukhusets patienter arbetade i ladugården och på åkrarna. De plockade äpplen, räfsade löv och beskar buskar. Kroppsarbete tillsammans med andra patienter ute i friska luften ansågs vara god terapi. Sjukhusets personal arbetade som arbetsledare sida vid sida med patienterna.”
Texten ovan kommer från artikeln Vård på en vacker plats på Sörmlands museums hemsida.Klicka på länken för att läsa mera på den intressanta hemsidan. Bilden ovan hör ej samman med artikeln, den är privat.
