File:Karin Boye, 1940s.gifEfter tips från en av våra följare på twitter har vi gjort ett inlägg om Karin Boye.

”Karin Maria Boye, född 26 oktober 1900 i Göteborg, död 23 eller 24 april 1941 i Alingsås  var en svensk författare. Hon var mest känd som poet men var även författare till ett flertal romaner, noveller och artiklar. Mest känd har kanske den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit.

Karin Boye avlade studentexamen 1920 och folkskollärarexamen 1921. Därefter begav hon sig till Uppsala för att studera grekiska, nordiska språk och litteraturhistoria. På ett kristet sommarläger i Fogelstad hade hon 1918 träffat Anita Nathorst, som hon kom att återse i Uppsala. Den sju år äldre Nathorst hade studerat teologi och humaniora vid Uppsala universitet. Under sitt sista år på universitetet gick Boye med i Clarté. Hon tog en filosofisk ämbetsexamen vid Stockholms högskola 1928; allvarlig överansträngning och stress hade då tvingat henne att lämna Uppsala men den närmare bakgrunden är oklar.

1922 debuterade hon med diktsamlingen Moln som förmedlade en ung människas grubbel över Gud, livets brister och sin egen framtid.… I de följande diktsamlingarna Gömda land 1924 och Härdarna 1927 manar hon, med grund i kristna motiv, till tapperhet, strid och offer. 1925 höll hon sitt berömda Tal till mannen vid studentkårens vårfest. Den första romanen, Astarte, fick pris i en nordisk romanpristävling 1931….1931 blev hon invald i Samfundet De Nio

…Boye hade förmodligen varit medveten om en homosexuell eller bisexuell sida hos sig själv sedan tiden för debutboken, men det var en dragning hon hade svårt att praktiskt acceptera därför att den tycktes kräva av henne att hon skulle leva som en man, och dessutom var det svårt att tala öppet om saken. Margit Abenius, som kände Boye från studentåren och framåt och starkt kom att påverka bilden av henne, spårar det här problemet från hennes tonårsdikter och framåt.

Abenius menar att kampen mellan att vara trogen sina egna val, även de omedvetna valen, och sin egen övertygelse – ”att leva rak” med Boyes egna ord – och de yttre moraliska krav som vi gärna vill ta på oss (överjaget hos Freud) – en viktig konfliktlinje från debutboken och framåt – har en del att göra med Boyes insikt om sin förbjudna lust .Boye gör själv en liknande tolkning i Kris, men eftersom den är skriven just efter Berlinåret kan man inte utan vidare se romanen som facit till den kris Boye genomgick i början av 1921… Under tiden i Berlin genomgick hon också viss psykoanalytisk behandling, och kunde bevittna nazismens genombrott på nära håll…

Karin Boye avled efter en överdos av sömnpiller (självmord) efter att ha lämnat sitt hem den 23 april 1941. Enligt handlingar i Göteborgs landsarkiv hittades Karin Boyes livlösa kropp vid en stor sten på en kulle norr om Alingsås. Hon vistades i Alingsås för att hjälpa väninnan Anita Nathorst (1894-1941), som var döende i cancer, och Boye var att döma av egna brev och senare uttalanden från vänner som mött henne i ett ibland pressat, allt mer labilt sinnestillstånd under sina sista månader. Stenen i området Nolby där Karin Boye hittades har gjorts till en minnessten och finns med på Alingsås turistkarta.”

Texten och bilder från Wikipedia, klicka på länken och läs hela artikeln, ovan är valda delar.

Du kan också läsa mer på Karin Boye-sällskapets hemsida.

”Karin Boye skrev den under 30-talets depression. 77 år senare läser författaren och 90-talisten Lyra Ekström Lindbäck romanen ”För lite”. Hon finner en bild av sin egen generations hopplöshet och brist på drömmar.”

Texten i stycket ovan är inledningen på artikeln I väntan på Boyes vår i Svenska Dagbladet 16/2 2013. Där står också: ”Karin Boye (1900–1941) är fyrfaldigt aktuell i vår. I mars ger Lindelöws bokförlag ut nyutgåvor av hennes romaner ”Kallocain” och ”Astarte”. I april kommer dels brevsamlingen ”Karin Boye – okända brev och berättelser av Pia-Kristina Garde, dels ”Den bästa dagen är en dag av törst” av Jessica Kolterjahn, en roman om Boyes år i Berlin.”

Länkarna till Bokus ovan har lagts till av oss.

Läs också artikeln Tingens makt över människan av Paulina Helgeson i Svenska Dagbladet 6/7 2013 och den intressanta krönikan ”Nordebo: Som en flaskpost med varningar från mörka år” av Ola Nordebo i Västerbottens-Kuriren 24/1 2014. Den här krönikan är åttonde delen i serien ”Min akademi. 18 idolporträtt.

På YouTube finns en ny Karin Boye-trailer  och mängder av andra YouTube-klipp om Karin Boye att botanisera bland.