“I Sverige bedöms hälften av de cirka 550 personer som går igenom en stor rättspsykiatrisk undersökning ha en psykisk störning. Så här går undersökningen till. När någon anhålls eller häktas kan frågan om hur personen mår psykiskt förr eller senare uppstå. Om misstanken om att någon mår psykiskt dåligt växer kan en domstol besluta om att en rättspsykiatrisk undersökning ska genomföras. I första hand är det oftast fråga om en paragraf sju-utredning, till vardags kallad liten sinnesundersökning.

Rättsmedicinalverket, RMV, blir då inkopplat. Det är en statlig myndighet som bland annat bedriver rättspsykiatrisk utredningsverksamhet och har i uppdrag att göra rättspsykiatriska utlåtanden på uppdrag från domstol.

En liten undersökning går till så att den intagne transporteras till en hälso- och sjukvårdsinrättning eller en särskild undersökningsenhet. Där får personen träffa en rättspsykiater för en timmes samtal. Därefter skriver psykiatrikern ett utlåtande, ibland med en rekommendation om att göra en stor rättspsykiatrisk utredning.

– En stor utredning sker under tvång efter beslut från domstolen, men samtalen och de olika undersökningarna är frivilliga. De flesta medverkar och försöker göra sitt bästa på olika sätt, säger Patrik Backgård, chefspsykolog på den rättspsykiatriska avdelningen i Huddinge.”

Texten ovan är inledningen till artikeln Så görs en rättspsykiatrisk bedömning av Tobias Drejby2012-05-24 från Rikspolisstyrelsens tidning Svensk Polis (svenskpolis.se)  Klicka på länken ovan så kan du läsa hela artikeln.

“Extremt få unga människor genomgår rättspsykiatriska undersökningar. Det rör sig om ett 20-tal per år i Sverige, de flesta av dem har begått grova våldsbrott” 

Citatet ovan är inledningen på artikeln Få unga genomgår rättspsykiatrisk undersökning från 9/9 2009 i Dagens Nyheter.