”Gustaf Fröding, född 22 augusti 1860 på Alsters herrgård i Karlstad i Värmland, död 1911 i Stockholm, var en svensk författare, journalist och poet. En av hans mest välkända diktsamlingar är Stänk och flikar från 1896 som bland annat innehåller dikten En morgondröm vilken fick honom åtalad men friad. Han är även känd för att ha publicerat ett antal dikter på onomatopoetiskt nedskriven värmländsk dialekt. Han tillbringade långa tider på olika vårdinstitutioner på grund av sin psykiska ohälsa, men vad han faktiskt hade för diagnos är mycket omdiskuterat. Han avled till följd av sin alkoholism och diabetes.” Texten från Wikipedia där du kan läsa mer.
”Gustaf Fröding dog den 8 februari 1911 klockan 8:45 på morgonen. Under det gångna året har han blivit återupplivad genom rockbandet Mando Diao, som har tonsatt några av hans dikter och framträtt i både Skavlan och Babel med ”Strövtåg i hembygden”. Fröding är en mycket sångbar poet som kan sin metrik och det är inte första gången han har tonsatts. Som läst poet är Gustaf Fröding kanske inte längre så uppburen på riksplanet, men i Värmland tycks han ständigt närvarande, man citerar honom på fester och älskar att berätta anekdoter om honom, bygdespelen om honom florerar varje sommar och ja, folkkär är han alltjämt.
När han dog hedrades han emellertid på alla sätt som en nationalskald kunde hedras på den tiden. Dagstidningarna skrev flera sidor, riksdagens andra kammare sände kondoleans, blommor och kransar kom från kungaparet och Svenska Akademien, uppskattningsvis 200000 personer skall ha kantat kortegen från Djurgården, där han dog, fram till Klara kyrka, där jordfästningen storståtligt ägde rum med tal av ärkebiskopen Nathan Söderblom, och en dikt av Verner von Heidenstam, som skrivits för detta tillfälle och tonsatts av Hugo Alfvén, framfördes av Orphei Drängar. Sedan transporterades kistan med extratåg till Uppsala, där studentkåren mötte med fanor och facklor för gravsättningen på Uppsala gamla kyrkogård.
Frödings poesi har avhandlats och behandlats i ett stort antal böcker, hans mentala hälsa likaså, han har diagnostiserats och diskuterats och två saker ur hans biografi verkar ha väckt mest intresse: hans förhållande till kvinnor och graden av sinnessjukdom samt dess orsaker. Den bästa och modernaste sammanfattningen i frågan har Johan Cullberg gjort i ”Gustaf Fröding och kärleken. En psykologisk och psykiatrisk studie” . Cullberg har gått igenom sjukhusjournaler och brev, och han har läst Frödings kärleksdikter i ljuset av hans ambivalenta förhållande till kvinnan, som han härleder till Frödings tidiga barndom, då han för en tid berövades sin mors närhet. Cullberg tar också upp alkoholismen som en bidragande orsak till Frödings psykoser och depressioner.
Den oumbärlige Frödingforskaren Germund Michanek har bidragit med studier som ”Skalden och sköterskan. En bok om Gustaf Fröding och Signe Trotzig” (1973) och ”Fröding och Ida Bäckmann” (1955). Signe Trotzig var Frödings sista, självuppoffrande och hängivna sköterska och Ida Bäckmann var en mycket egensinnig och självständig kvinna som uppvaktade honom på hospitalet. Man får en god bild av rivaliteten mellan henne och Signe Trotzig i ”Skalden och sköterskan”, där Signes brev till Frödings syster Cecilia återges.” Texten från artikeln Hemligheterna håller Gustaf Fröding vid liv i Svenska Dagbladet 8/2 2013
Du kan också läsa mer på Gustaf Fröding-sällskapets hemsida.
På Radio P4 Värmland kan du lyssna på ett par radioprogram om Gustaf Fröding.
Mando Diao sjunger Gustaf Frödings ”Strövtåg i hembygden”
På bilderna som kommer från Wikipedia: Gustaf Fröding och sköterskan Signe Trotzig.
