”Med jämna mellanrum blossar epidemier upp, där de drabbade får diffusa symtom som de anser härrör från strålning, gifter eller ergonomisk belastning i en annars normal arbetsmiljö. Vetenskapen har inte kunnat bekräfta de påstådda orsakssambanden, och allt tyder på att epidemierna har psykologiska orsaker. Carl-Johan Göthe ger en översikt.ESS (”Environmental somatization syndrome”)….
….Den första typiska ESS-epidemin var skrivkramp (mogigrafi), som uppträdde bland engelska statstjänstemän under 1830-talet och tillskrevs stålpennan, som nyligen hade ersatt gåspennan. Vanliga symtom var smärtor i händer och armar samt svårigheter att föra pennan över papperet. Den engelske neurologen Sir William Gowers påpekade redan på 1880-talet att de drabbade ofta led av oro och ångest på grund av ekonomiska bekymmer och problem i familj eller arbete, samt att åkomman kunde spridas mellan arbetskamrater som smittsamma sjukdomar.
Efter inrättandet av telegrafväsendet sammankopplades samma typ av besvär med hantering av telegrafnycklar. 1908 uppfördes telegrafistkramp på den brittiska listan över ersättningsberättigade yrkessjukdomar, och inom fyra år hade 60% av de brittiska telegrafisterna drabbats av besvär. Samtidigt var prevalensen 4-10% i USA, och på den europeiska kontinenten förekom bara enstaka fall. En brittisk utredningskommitté konstaterade 1911 att dos-effektsamband saknades, och orsaken till besvären bedömdes vara ”nervous breakdown” kombinerad med trötthet framkallad av det komplicerade rörelsemönstret vid telegrafering. Därefter avklingade epidemin trots att arbetsrutinerna vid telegrafering inte hade förändrats.”
Texten ovan kommer från artikeln Från skrivkramp till bildskärmssjuka publicerad i Folkvett 2/2000. Läs hela den långa och mycket intressanta artikeln genom att klicka på länken. Bilden har inte med artikeln att göra utan kommer från Wikipedia.
