”Piteå hospital och asyl, senare Furunäsets sjukhus, var ett mentalsjukhus i Piteå mellan 1893 och 1987. Sjukhuset byggdes 1886 på statlig order med hela norra Sverige som upptagningsområde. Medicinalstyrelsen beslutade att köpa fastigheten Pitholm 25 och en del av Pitholm 22, en markyta på sammanlagt 138 hektar, för sjukhusbygget. Arkitekt var Medicinalstyrelsens egen Axel Kumlien. 1893 stod Piteå hospital och asyl färdigt att invigas. Sjukhuset blev ett av landets mest moderna sjukhus och övre Norrlands största. Det var ett mer slutet sjukhus än många andra mentalsjukhus.

Under åren ändrades såväl inriktning och behandlingsformer som namnet på sjukhuset (Furunäsets sjukhus blev det nya namnet). Som mest hade sjukhuset i mitten av 1950-talet omkring 800 patienter. När sjukhuset stängdes 1987 flyttas de mest behovskrävande patienterna till Rättspsykiatriska avdelningen i Öjebyn. Sjukhuset kallades i folkmun för ”Pite fem fem” efter dess nummer i kommunens växel. Fem fem kan också komma från femte kapitlet femte paragrafen strafflagen, som stadgade att psykiskt sjuka skulle ha vård i stället för fängelsestraff. Fem-femma var under många år ett populärt öknamn på psykiskt sjuka. Patienten Anna Lindersson som satt på Furunäset i 67 år anses vara den person som varit inlåst längst tid i Sverige.” Text och bild från Wikipedia.

”Den stora hospitalsbyggnaden såg ut så här när den uppfördes 1890-93 i statlig regi. Piteå hospital och asyl invigdes 1893. Begreppet hospital och asyl definierades i 1858 års Hospitalstadga. Hospital var en kursanstalt, avsedd för patienter som kunde botas. Asylen var däremot en vård anstalt för dem som ansågs obotliga. I Piteå kom båda dessa verksamheter att inrymmas i samma lokaler. Sjukhusbyggnaden ritades av arkitekt Axel Kumlien, som var sin tids auktoritet inom vårdbyggandet och verksam vid Medicinalstyrelsen. Piteå hospital fick i jämförelse med andra hospital en mer sluten karaktär. Anläggningen blev en fyrlängad byggnad som omsluter en rektangulär gård. Denna lösning var ett försök att anpassa byggnaderna till det nordliga klimatet.

Furunäsets historia går tillbaka på ett riksdagsbeslut 1823. Landets sinnessjukvård började då organiseras i stora så kallade centralhospital. Det nordligaste fanns vid denna tid i Härnösand. 1873 upprättade Serafimerordensgillet, som då var ansvarig myndighet, en plan för hospitalväsendet skulle organiseras. Redan då föreslogs ett hospital för Västerbotten och Norrbotten. Planerna på ett hospital för Övre Norrland tog fastare form 1886. Då företog Medicinalstyrelsens chef August Almén och arkitekten Axel Kumlien en resa för att söka en lämplig plats. Valet föll på en plats på västra sidan av Pitholmen. Här fanns bra förutsättningar för ett bygge: bra grundförhållanden, tillgång till friskt vatten och möjlighet att införskaffa matvaror.

Med hospitalet omvandlades pitebygden i många avseenden. Sjukhuset blev en av bygdens stora arbetsplatser. I övrigt präglades samhällets näringsliv mest av jordbruket och en stor trävaruindustri. Hospitalet blev en attraktiv arbetsgivare. Det erbjöd för många en säker, statlig, åretruntanställning.Samtidigt förblev det för piteborna en ganska okänd plats. Området var slutet mot yttervärlden och inhägnades med staket. Hospitalets ordning framstod i skarp kontrast till omvärldens. Det var präglat av ordning och kontroll, av isolering och en strikt hierarkisk struktur. Omvärldens förundran och förskräckelse avspeglas i de många berättelserna om sjukhuset som berättats i pitebygden, men som tyvärr sällan skrivits ned.

En av anledningarna till att sjukhusområdet idag anses så värdefullt, är att det har ett högt identitetsvärde för många människor. Sjukhusets upptagningsområde var från början hela Övre Norrland. Patienter kom från pitebygden, men även långväga ifrån. Även personalen rekryterades från början utifrån. Nästan alla pitebor, men även många från andra delar av landet, har haft anhöriga som varit intagna eller arbetat på sjukhuset. Det rör sig om åtskilliga levnadsöden som passerat genom sjukhusets grindar. Idag är intresset för Furunäsets sjukhus större än någonsin.”

Texten ovan kommer från Piteå Museums webbplats. Klicka på länken för att läsa mera !