”Det var som kulturjournalist vid Västerbottens-Kuriren som Väring 1916 började sitt yrkesverksamma liv, under pseudonymen Rita. Gustav Rosén var vid den tiden chefredaktör och ansågs liksom tidningen vara anarkistisk. Förutom recensioner skrev hon om sociala frågor, särskilt om fattigdomen i barnfamiljer. 1919 lämnade hon tjänsten och flyttade med sin make till Vänersborg. Astrid Värings författarskap kom att kretsa mycket kring omständigheter i hennes familj och närmiljö. Två av hennes tre systrar blev psykiskt sjuka i tidig ålder, något som uppfattades som en stor skam av föräldrarna som försökte hålla detta hemligt, vilket var svårt då familjen var så känd i hemstaden. Ovanligt nog för en kvinna i hennes tid hade hon fått studera, vilket endast kunde ske genom att hon flyttat till Stockholm 1910 där hon gick på Högre lärarinneseminariet. I stället för läraryrket började hon författa. Hennes debutroman I rang med husets katt (1924) tillkom under en tid hon hade en tillfällig anställning i Falköping.
Den övriga produktionen handlar ofta om Västerbotten och bygger på hennes egna släktberättelser. Hennes andre make led liksom hennes systrar av psykisk ohälsa och vistades tidvis på mentalsjukhus. Erfarenheterna resulterade i romanen I som här inträden (1944), som senare filmatiserades med samma titel med Georg Rydeberg i huvudrollen och gjorde henne känd utanför Västerbotten. Romanen föranledde ett personligt engagemang för mentalpatienter och hon instiftade föreningen De psykiskt sjukas väl. Därmed kom hon att bli en framträdande representant för kritiken mot folkhemmets makthavare. Hennes två följande romaner, Du skall icke dräpa (1946) och Föranleder ingen åtgärd (1947), byggde på berättelser hon blivit delgiven genom brev och kontakter i samband med I som här inträden, och hon tog där upp den komplicerade frågan om straffrihet för psykiskt sjuka brottslingar. Hon skrev även rappa inlägg på rikstäckande tidningars debattsidor.”
Texten kommer från Wikipedia.
