”Ett hemskt fynd. En okänd man, omkring 35 år, med mörkt hår och mustascher samt synnerligen välklädd, påträffades i lördags hängande död i ett sommarfähus på Eskya ägor invid Elmhult. Den döde har varit synlig i trakten sedan fredagen och föreföll då virrig. Alla märken på den dödes kläder voro bortskurna. Endast hans näsduk var märkt med ett M. Man har all anledning förmoda, att den döde varit någon sinnessjuk person, som varit inackorderad i trakten, men lyckats undkomma sina vårdare.

Olyckshändelse eller själfmord? Kontrollören vid Lidköpings sockerbruk Fredrik Oskar Åsberg saknas sedan lördagsaftonen vid 1/2 8-tiden, och det befaras nästan med visshet att han funnit döden i Lidan, siälfmant eller genom olyckshändelse. På det förra häntyda åtskilliga, yttranden samt efterlämnade bref. Han skulle på lördagen afsluta kontrollantbefattningen för säsongen. Hans öfverrock hängde kvar i kontrollörshuset, då portvakten vid sagda tid såg honom gå rakt ned mot elfven. Han var omkring 35 år gammal och ogift. Draggningar ha under söndagen pågått utan resultat.

Ett ohyggligt själfmord. Vid 7-tiden på onsdag em. begick omkr. 40-årig stenarbetare, som man ännu ej kunnat fullt identifiera, själfmord omedelbart utanför Grand Hotel i Nynäshamn på så sätt att han antände en stor dynamitladdning, hvilken han burit gömd i sin arbetsblus. Explosionen af dynamiten blef fruktansvärt våldsam — arbetaren kropp formligen slets i stycken, och dessa slungades tu på afstånd som i ett par fall upp till bortåt hundra meter. Hvem själfmördaren är har man som sagdt icke till fullo kunnat konstatera. Man vet endast att han bland sina arbetskamrater kallades ”Långa Smålandsjohan”. Han hade gått i oafbrutet rus de senaste dagarne. En medelålders man vid namn Karlsson boende vid Eagervik och enligt uppgift snickare till yrket, passerade platsen vid explosionen, han fick ganska elakartade sår i ansiktet och på ena låret. Karlsson fördes omedelbart med hjälp af de personer som kommo till platsen för skottet till samhällets läkare, och på torsdagen blef han införd till Stockholm för att intagas på sjukhus. Det tros emellertid att ingen fara för hans lif föreligger.

Artikel ur Östgötaposten 13/5 1910