”-Det var en hård regim. När man någon gång fick permission, utfärdad av uppsyningsman, så skulle man vara inne på ett visst klockslag. Vi bäddade upp sängarna med dockor för att på så sätt lura uppsyningsman som inte drog sig – dock med stöd av sina instruktioner – att snoka på personalrummen. Att få ingå i det äkta ståndet var en omständlig procedur. Enligt bestämmelserna skulle endast fyra befattningshavare ha rätt till att knyta hymnens band, och till dessa utgick då ett hyresbidrag av kr. 75 per år. Det var överläkaren som gav tillstånd om det skulle bli giftermål eller ej. Här kom en del gallringsmetoder väl till pass. Ansåg man en olämplig för sin tjänst så kom avslaget om giftermål och att ändå få behålla anställningen, som ett brev på posten.”