“Att arbeta på Sundby sjukhus på 1920-talet: Sjukhuset öppnade i Januari 1922. Överläkaren kom från Vänersborg, han tog med sig en hel del personal till Sundby. Patienterna, många iförda tvångströjor kom med särskilda tåg till Strängnäs.På sommaren hade sjukhuset en egen båt som hette ”Sundby”, den förde både personal och patienter till sjukhuset. Sjukhuset hade 10 paviljonger, 5 för män och 5 för kvinnor. Allt var symmetriskt utplacerat kring en stor parkliknade gård.Till anläggningen tillhörde en rad ekonomibyggnader för såväl sjukhusets drift som jordbruket, samt trädgårdsodlingar.Den 20 Januari kom de 20 första manliga patienterna, dagen efter kom det 16 kvinnliga patienter. Blev man antagen som elev på Sundby, så fick man gå en utbildning på 15 timmar praktisk sjukvård, samt 30 timmar teori. Det ingick även 1 timme psykiatri. En anställning på Sundby började med ett semestervikariat, Juni-September. På hösten skedde en utgallring, och några fick stanna och fylla ut platserna.

Telefonväxeln: Telefonistens arbetstid var 7.00-22.00, med 2 timmars matrast, och sedan nattvakt.Ledigheten var en eftermiddag och en natt, varannan söndag och helgdag. Man började dagen med att passa växeln,sen kom postbudet 8.30 och hämtade avgående post.Klockan 9.30 skulle jouren ringas ut till avdelningarna. Posten kom tillbaka klockan 11.00, då skulle den sorteras och läggas i fack. Telefonisten skulle även ta emot alla besök, ringa till rätt avdelning och berätta för den besökande var patienten fanns, vilken avdelning osv. Ny växel kom, och med den nya arbetstider. Nu blev det två telefonister som arbetade 7.00-21.00 med fria nätter.Lördag var det 7.00-20.00, söndagar 10.00-16.00. Telefonisten var den som fick ta kontakt med begravningsfirman när en patient hade avlidit.

Skrädderiet var en viktig verkstad på sjukhuset. På verkstaden fanns det 7 symaskiner, en överkastningsmaskin, en knapphålsmaskin, samt ett antal pressjärn.I verkstaden tillverkades lakan, örngott, nattskjortor, vanliga skjortor, skyddshandskar samt vita/blå förkläden till kök och olika verkstäder. Alla maskiner inköptes när sjukhuset var nytt och användes fram till 1982, då skrädderiet lades ner.

I tvätthallen fanns det 4 tvättmaskiner, 2 centrifuger, samt en stor varmmangel. 1953 fick tvätten också en torktumlare. En trappa upp fanns det torkskåp, kallmangel, pressar, maskin för stärkning för kragar och armbindlar. 12 anställda med cirka 20-30 patienter tvättade cirka 1600 kg om dagen. Före 1953 fanns ingen automat på tvättmaskinerna, utan allt sköttes för hand. Man tvättade med tvålflingor och lut. Varje avdelning hade eget förråd av kläder, sängkläder, underkläder märkta med avdelningsnummer.

Köket: 5:30 på morgonen började man att koka gröt. Frukosten skulle vara klar klockan 7.00, 350 liter kaffe kokades. Mjölken fanns i 50 liters flaskor, dessa fick man lyfta för hand. Det gick åt 2 tunnor steksill, sillen rensades för hand och påbörjades dagen innan. Lunchen skulle vara färdig klockan 11.30 för patienterna, 12.00 för personalen.Onsdagar och lördagar var det fisk. Då kom det 300 kg fisk, fisklådor som bl a innehöll bergtorsk och havslax. All fisk rensades för hand. Maten som gjordes i köket på Sundby var mycket god, vilket besökare som åt i matsalen vittnade om.Det fanns även ett eget bageri som bakade allt bröd som gick åt på sjukhuset. Det var limpor, vetebröd, samt tårtor och kakor till helgerna. På 1930-talet kostade 3 måltider per dag 1.10 kr.

Sjukhusets apotek låg i ett hörn av administrationsbyggnaden och bestod av 3 rum. Första rummet var avdelat med en lång disk, där skulle avdelningarna ställa sina apotekskorgar. Apotekaren började sin dag klockan 7.00, förutom söndag. Innanför disken var medicinskåpen placerade. I mitten av 50-talet började medicin komma i småförpackningar, tidigare skulle alla tabletter räknas i små burkar. Huvudvärks-och influensapulver skulle vägas i papper och göras paket av.

1929 kom en ny sinnessjukslag, i denna ändrades benämningen hospital till sinnessjukhus. På 50-talet kallades det för mentalsjukhus.1967 får den officiella benämningen lasarett för vård av psykiskt sjuka. Mentalsjukhus blev i allt högre grad en genomgångsstation för människor som skadats av det moderna industrisamhällets hårda tempo.

Bostäder: Många av personalen, särskilt bland unga ogifta var hänvisade till att bo på sjukhuset.Där fanns det möblerade rum på vindsvåningarna. Månadshyran var på 10-12 kronor i månaden och oftast fick man bo i dubbelrum. 1929 blev det tillåtet att gifta sig inom personalen, och 10 år senare fick man 3 månaders ledigt när man fick barn. Men före 1930 var det förbjudet att behålla sin tjänst vid giftermål.” Artikelansvarig: Jenny Ehlén
Källor: En minnesbok om Sundby sjukhus. ”

Texten ovan kommer från den numera nedlagda webbplatsen Strängnäs Industrihistoria och bilden kommer från Wikipedia.